Hur kan kreditkort vara gratis?
När vi jämför kreditkort med vanliga bankkort ser vi snabbt hur kreditkorten tydligt kommer ut som vinnare i och med alla deras fördelar. Du får en mängd av olika försäkringar och bonuspoäng inkluderat, ofta helt utan någon månad- eller årskostnad för dig. I jämförelse tar bankernas debitkort ut en avgift, ibland inbakat som ett paket ihop med andra typer av tjänster. Om kreditkort är bättre och har fler fördelar än bankkort, hur kan då kreditkort ändå vara gratis?
Den frågan ställde jag mig för några år sedan och trots upprepade försök att googla hittade jag inget tydligt svar på den. Jag har därför skrivit detta inlägg för att förhoppningsvis hjälpa någon annan att hitta svaret lite enklare! Det korta svaret är att kreditkorten tar ut en större avgift än bankkort av företaget som säljer istället för konsumenten (du). Men hur funkar det och varför accepterar säljaren detta?
Säljaren står för kortavgiften istället för dig
För att en butik, online eller fysisk, ska kunna ta betalt med kort behövs ett så kallat inlösenavtal. Ett sådant avtal tecknas vanligen med en traditionell bank alternativt en betalningsleverantör med banklicens, vilken då ordnar så allt går rätt till vid ett kortköp med kontroll av kundens konto, reservation av summan och överföring till säljarens företagskonto för en avtalad kortavgift. Denna kortavgift sker bakom kulisserna så att både du som köpare och handlaren kan tänka på andra saker. Kostnaden för kortavgiften beräknas per transaktion och kan variera kraftigt beroende på köpesumma, typ av avtal säljaren har eller vilket kort kunden använt.
Kortavgiften är uppdelad i tre delar
SvenskHandel skrev 2014 en artikel kring kortbetalningens infrastruktur jag kan varmt rekommendera. Bland annat förklarade och visualiserade den väldigt bra hur kortavgiften är uppdelad och vilka aktörer som är inblandade. Vid ett vanligt köp finns det fyra involverade parter; kunden, handlaren, kortutgivande bank ifrån kundens sida och inlösande bank ifrån handlarens sida. Säljaren får den summa du som köpare betalar för att få en vara eller tjänst och säljarens inlösande bank tar då ut en kortavgift eller serviceavgift för transaktionen. I denna serviceavgift får inlösande bank, utgivande bank och kortnätverken en del var av hela kakan.
- Kortinlösenavgift: avgift som går till kortinlösarande bank
- Nätverksavgiften: delen som debiteras av kortnätverket (t.ex. Visa, Mastercard eller AMEX)
- Interchange-avgiften som debiteras av den kortutgivande banken, dvs din bank.
Den kortutgivande banken har ansvaret för att kortet som används vid betalning har täckning och är anslutet till något av de existerande kortnätverken, VISA, Mastercard, American Express, osv. Genom dessa nätverk kan den inlösande banken reservera belopp på köparens konto i realtid för en avgift. Själva överföringen mellan kundens och säljarens bankkonton sker dock vanligen under natten.
Den inlösande banken har istället ansvaret på säljsidan som till exempel att företaget är aktivt, har godkänd utrustning eller teknik för att utföra köpet samt att företaget följer det inlösenavtal som är uppsatt. Med andra ord bär inlösande bank ansvaret att ta betalt av säljaren för hela transaktionen, dvs den tidigarenämnda serviceavgiften, även om inte hela summan går till dem. De tre delar denna serviceavgift är uppbyggd av varierar kraftigt beroende på hur många transaktioner företaget gör och vilken korttyp som används, speciellt om det är ett svenskt eller utlänskt kort.
Hur mycket kostar en korttransaktion för butikerna?
Generellt är debitkort, dvs bankkort, billiga med låga service-avgifter så länge de används i hemlandet. Vid köp utanför Sverige blir däremot dessa kort betydligt dyrare då den utländska inlösande banken tar ut en hög avgift som täcker mellanbanksavgifter. Detta är också den underliggande anledningen till att vi som kunder får en påläggskostnad för valutaväxling på 1.5-2.0%. Även om vissa kort marknadsför gratis valutaväxling tar de då istället ut dessa avgifter på annat håll än hos konsumenten.
Interchange-avgiften, alltså den delen som går till din och min bank när vi köper med våra kort, är den klart största delen av de tre och har historiskt sett haft ett dåligt rykte. Stora företag med många transaktioner har tidigare kunnat förhandla till sig lägre avgifter medan mindre företag var tvugna att betala fullpris. Åtgärder för att begränsa detta har vidtagits genom begränsade maxavgifter och idag är Interchange mer standardiserat med större transparans. Den varierande avgiften förklarar också varför vissa butiker, speciellt tidigare, inte accepterade alla typer av kort - till exempel American Express kort. Även om det för säljaren medför en risk att begränsa vilka kort de accepterar var AMEX tidigare betydligt dyrare än VISA/Mastercard, vilket fick många säljare att skippa det nätverket helt och hållet. Idag har AMEX dragit ner på dessa kostnader avsevärt i en sattsning att ta en större del av den Europeiska marknaden.
Totala kostnaden kortbetalningar uppgår till mer än 7 miljarder, vilket utslaget per hushåll är 1 500 kr. Av dessa kostnader är 40 procent synliga för hushållen, medan 60 procent är osynliga avgifter som betalas av handeln (2014).
Hela kortbetalningssystemet är en infrastruktur som upprätthåller och genomför mer än tre miljarder transaktioner varje år i Sverige och bekostas helt av användarna. Antingen vi som köpare eller säljföretagen. Bankkort tar ut en årskostnad medan kreditkorten lockar dig och mig med gratis årsavgift och mängder med förmåner genom bonussystem eller försäkringar och får in ersättning och mer därtill för detta genom interchange-avgiften.
För att jämföra de två betalar säljföretaget ca 0.5-2 kr per transaktion med bankkort, varierande på om det är en enskild handlare eller större kedja. 2014 stod denna typ av transaktion för 80% (10% kreditkort/företagskort samt 10% utlänska kort) av alla svenska kortbetalningar och enligt Riksbankens och HUI research var dessa avgifter designade enligt en självkostnadskalkyl snarare än vinstintresse ifrån bankerna. Denna siffra har dock de senaste åren ändrats kraftigt till ungefär en tredjedel genom kreditkort. Ser vi istället på kreditkort beläggs oftast en kostnad på 2-3% av köpbeloppet utöver samma fasta avgift på 0.5-2 kr som nämndes ovan. Det innebär att om du köper ett par hörlurar för 1000 kr med dit kreditkort går ca 0.5-2 kr till inlösande bank, 0.5-1 kr till VISA/Mastercard/AMEX och 20-30 kr till banken som gav ut ditt kretidkort. Totalt får företaget alltså betala 21-33 kr för att sälja sin vara till dig genom en korttransaktion. Enligt rapport ifrån HUI Research var kostnaden för säljföretaget genomsnittligt 1.8kr för betalning med bankkort och 10 kronor för betalning med kreditkort. Detta medför att företag räknar kortutgifter som en av deras topp tio utgifter.
Medelkostnad för bankkort är 1.80 kronor per betalning och 10 kronor för betalning med kreditkort.
Varför accepterar säljaren kortavgifterna?
Trots den höga kostnaden vinner säljföretagen mer på att acceptera kostnaderna än alternativet. Med tiden att du och jag blir smartare och mer medvetna konsumenter genom sidor som denna väljer vi de kort som gynnar oss bäst. Kreditkort får då naturligt en alltmer större andel av korttransaktionerna och som säljare har du inte råd att riskera att förlora en kund. Dessutom blir vår värld allt mer globaliserad, och butiker tävlar inte längre bara lokalt med sina konkurrenter utan nu med globala jättar till företag för att vinna dina och mina affärer. Säljare föredrar kortbetalningar över kontanter med tanke på säkerhet, kundtillfredsställelse och tid - de får pengarna in på sitt bankkonto snabbare och smidigare. På ett lokalt perspektiv växer också Sverige turism och det är såklart viktigt för butiker att kunna ta betalt av utländska kort.
Hoppas du känner dig något klokare efter det här inlägget. Om du under läsningen tänkte på någon fråga skriv den gärna som kommentar nedan så svarar antingen jag eller någon annan. Jämför mellan Sveriges mest förmånliga kort direkt här på sidan.
Tillsammans blir vi mer medvetna konsumenter!
Jämför kreditkort
